KPIF står för Konsumentprisindex med fast ränta. Det är ett mått som används för att mäta den allmänna prisnivån på varor och tjänster som köps av hushållen, men till skillnad från det vanliga KPI exkluderar KPIF effekterna av ändrade bolåneräntor. Detta gör att KPIF ger en mer stabil bild av den underliggande inflationen, vilket är särskilt användbart för Riksbanken vid bedömningen av penningpolitiken.
KPIF används främst av Riksbanken och andra ekonomiska aktörer för att få en bättre förståelse av den underliggande inflationen, utan att påverkas av förändringar i räntor. Detta är viktigt eftersom räntesänkningar eller höjningar direkt påverkar hushållens boendekostnader, vilket kan ge en skev bild av inflationen. KPIF hjälper till att hålla fokus på prisutvecklingen på varor och tjänster och används som ett riktmärke för att säkerställa prisstabilitet över tid.
KPIF påverkas av samma faktorer som det vanliga konsumentprisindexet, såsom prisförändringar på mat, energi och andra varor och tjänster. Dock påverkas det inte av ändringar i räntekostnader, vilket innebär att:
KPIF är ett centralt verktyg för att förstå hur inflationen utvecklas utan störningar från ränteförändringar. Det används för att bedöma om inflationen ligger i linje med Riksbankens mål på 2 % per år. För hushåll och företag kan förståelsen av KPIF hjälpa till att fatta bättre informerade beslut när det gäller sparande, investeringar och lån.